Dammdrömmen i fjärran
Nu är dammen äntligen...nästan färdig. Vi kan iallafall se att det är en damm och det ser ganska trevligt ut. Det fattas växter både i och runt dammen eftersom de inte växt upp än som det är tänkt och dammduken syns än på sina ställen. Men nu ska jag berätta om alla steg i dammbyggandet fram till nu.
På hösten började jag mina planer för att förändra detta tråkiga ställe i trädgården och utsikten från köksfönstret. På höstrean köpte jag några plantor som jag tyckte skulle passa runt dammen. Hostor, en med blågröna runda blad och en mindre sort som heter Red October, Klippstånds Desdemona och Iris. Förhoppningsvis skulle de hinna växa till sig lite för att se stora ut när dammen skulle bli klar. Det här är ett gammalt potatisland men jag tror också de har haft jordgubbar här eftersom det är väldigt många gamla små jordgubbsblad. Nu vill nästan inget växa här, jorden är gråaktig, känns torr, grusig och sandig, Som ni förstår fick jag också släpa hit några jordsäckar. Sen väntade iallfall en lång vinter. Och ni trädgårdsentusiaster vet ju hur det är!...hemskt.
Vårgrävning
På våren började jag gräva. Jag höftade lite efter en bild jag hade i huvudet. Annars är det väl rekommenderat att lägga ut slang eller rep och följa formen. Jorden la jag runt dammen där det ändå ska planteras perenner och lökar. Formen fick något bestämmas efter de stora stenarna som var i vägen. Det är viktigt att gräva ut avsatser i olika höjd där sten och grus och växter kan placeras utan att allt rasar ner i botten av dammen. Det hade jag räknat ut vid det här laget. Hade ju som sagt haft hela vintern på mig att läsa på. Dammväxterna vill ju växa på olika djup i dammen. Vissa är ju så kallade sumpväxter som växer på grunt vatten. Ett annat problem var att det gick några riktigt stora rötter tvärs igenom dammen. Förmodligen från granen som står i närheten. Jag blev tvungen att såga av en stor rot.
Stenpartiet blommar
Tvättade stora stenar
Några jättestenar hittade vi när vi grävde. Den här var rund och fin och blev en fin prydnad vid dammen. Det krävdes tre personer, en spade och ett spett för att få upp den. Sen kom det bästa! Tvätta stenen. Tvätta stenar är något av en favoritsyssla. Så härligt se förvandlingen när leran rinner av och stenens olika färger och mönster uppenbarar sig
Maj runt dammen
Myskmadra har här planterats. Det ska bli lite av en skogsdamm var det tänkt. Med höga ormbunkar och funkia, gamla rötter och natursten. Undervegetationen ska bestå av myskmadra. Det ska också blomma av Iris och dagliljor. På hösten blommar klippstånds. Dammen kommer att ligga i vandrande skugga med full sol sommartid mitt på dagen och den ska såklart också ha en näckros.
Dammen är här färdiggrävd. Höstens planteringar har börjat växa men ännu har jag inte hunnit få en dammduk på plats. Ormbunkar har flyttats till dammrabatten från olika ställen i trädgården där de mest är i vägen. De sprider sig gärna lite lagom hos mig efter att de flyttat in från skogen. Jag behöver många ormbunkar, det ska bli lummigt runt dammen, mest bakom, lite lägre växter framför.
Juni
Myskmadran växer på bra! Plantorna är säkert 4 gånger så stora här i juni och börjar bli redo för att delas och spridas ut. Det gör man genom att dra loss revor och plantera.
Vatten från regnvattentunnor
Innan dammen kunde bli klar var jag tvungen att skaffa extra vattentunnor och vänta på att regnet skulle fylla dem. Från nya vattentunnan vid gaveln på huset ska en vattenslang leda nytt regnvatten till dammen för att det ska bli påfyllnad av vatten eftersom det finns risk för avdunstning vid varmt väder. Har man en slang från tunnan är det ju också lättare att fylla dammen och byta vatten om det skulle behövas.
Juli och nu blir det vatten i dammen!
Så kom tillslut paketet med dammduken. Jag började med att lägga ut skyddsduken som ska skydda gummiduken mot vassa stenar och rötter. För säkerhets skull gick jag ett varv ned sekatören och klippte av utstickande rötter. Jag körde in sekatören en bit in i jorden för att så lite som möjligt skulle sticka ut. Jag tyckte enklast var att rulla ut duken över dammen och sedan kliva runt barfota och trycka till i alla hörn och gropar. Den var enkelt att sedan klippa av med en vanlig sax.
När skyddsduken låg på plats tog jag gummiduken, den har tjocklek 0,8 mm. Det var svårt att få bort veck men jag gjorde så gott jag kunde utan att bli petnoga. Det mesta går ju att dölja med grus och stenar. Även gummiduken gick lätt att klippa i med vanlig sax. Det var som att skära i smör. Gummiduken var svart och solen stekte. Jag blev tvungen att ta på mig skor för att inte bränna fötterna. Barfota är annars att föredra för att bättre känna dammens kanter och gropar. Man måste ju vara försiktig också så man inte har sönder gummiduken. När överflödig dammduk klippts bort såg jag att växterna som hamnat under duken bränts sönder under de minuter gummiduken låg över dem. Jo de överlevde men jag blev tvungen att klippa bort många bruna blad.
Sen började vi fylla på vatten i dammen. Det var väldigt tillfredsställande se dammen fyllas och formerna ta vid. Det var ju då som dammduken verkligen satte sig på plats och formade sig efter den grävda formen. Eftersom vi inte har något rinnande vatten vid stugan fick vi hinka regnvatten från tunnorna. Någon slang hade ännu inte kopplats till tunnorna. Det är nån lat jävel som inte gjort sitt jobb. Det gick åt ungefär två-tre regntunnor på 220 liter var så vi höftar att dammen rymmer ca 600 liter.
Det gick fort att fylla. Vi upptäckte att vi ville ändra lite på formen och lyfte lite på duken för att gräva där under innan vi fyllde på mer vatten. Jag hade grävt ur vad som skulle bli en liten långgrund sandstrand, men vi upptäckte att det behövdes grävas ur mer för att vattnet skulle kunna komma högre upp på stranden så att säga. Som tur var hade vi beräknat dammens lutning rätt så avflödet hamnade rätt. Vid risk för översvämning är det viktigt att vattnet rinner ut åt rätt håll och inte mot huset som står några meter bort. Istället ska vattnet få rinna ner över stenpartiet som ligger i en sluttning ner från dammen.
Så var dammen fylld och jag började placera stenar runt dammkanten. Dammens första invånare har nu redan flyttat in. En dykare. En liten vattenskalbagge som emigrerat från regntunnorna. Ett gott tecken tror jag. Det är också nu jag inser att jord från planteringar kommer spolas ner i dammen vid kraftigt regn och jag blir tvungen att dika ur lite vid kanten av dammduken. Jord från rabatten vill man inte ha i dammen eftersom det tillför gödning och bidrar till algtillväxt. Jag trycker också in jord under dammdukskanten så att där bildas en liten vall. Jag har lärt mig att man måste tänka på kapillärkraften som gör att vatten dras till jord. Det är viktigt att inte klippa av duken för snävt utan spara några decimeter runt om bland annat till den lilla vallen och för att inte vattnet ska "smita". Dammduk som ligger ovan vattenbrynet döljes med stenar, sand och grus. Sen fortsatte jag med stenläggning och plantering.
Pump och fontänfisk
Den lilla fisken får pryda dammkanten och medföljande pump testas. Placeringen blir en senare fråga. Svårast är att dölja slangen, men det görs med stenar. Eftersom det finns obegränsad tillgång på sten i min trädgård känns det naturligt och ekonomiskt att använda egen sten så mycket som möjligt. Annars tycker jag att gulmelerad sjösten är vackert så vid det här laget har jag redan räknat ut att det senare får bli ett par säckar såna också.
Egentligen skulle jag velat haft en större dammprydnad som sprutar vatten, fisken ser för liten ut i jämförelse med dammen men men....det blir en senare fråga! Den är himla söt iallafall. Sen var det det här med el och sladdar i trädgården. Nu har jag dragit sladden in genom köksfönstret. Pumpen har svagströmsanslutning med en transformator på 12 volt. Kanske mest en tillfällig lösning som vi hoppas inte blir permanent, men eftersom jag också vill ha belysning i trädgården måste jag nog ändå lösa elfrågan på något annat sätt. Så länge nöjer vi oss med solcellslampor. Det är också skönt att slippa alla kablar.
En sandstrand
Dammväxter och sten
 |
| Kabbleka |
 |
| Strimmig Kalamus |
Växter planteras och sten plockas och placeras runt kanterna. Dammduken får absolut inte synas. Det går jättebra att hälla sandlådesand mellan stenarna och på botten.
Liten stig av träflis
Vi har använd träflis som material till stigen runt dammen. Det lyser upp och fungerar utmärkt. Gratis dessutom och när det försvinner ner i jorden är det bara att lägga på mer. Jag såg minsann att de också hade något liknande i Oslos botaniska trädgård. Först tänkte jag lägga nån duk under träflisen men det blev ju bara onödigt jobbigt. Jag gillar snabba lösningar! Träflisen har vi flisat upp själva, eller det är min kille som flisat upp det. Han ger sig på min rishög så fort han kommer hit. Myskmadran har tyvärr inte hunnit sprida sig över hela rabatten här som jag vill eftersom hela rabatten inte ens blivit uppgrävd, men jag tror det kommer bli snyggt sen när myskmadran täcker all yta här.
Jag gillade min stig så jag grävde upp gräsmattan på baksidan. Det finns ju nästan ingen gräsmatta här utan det är en skogsmatta med lite lingonris och Ängskovall bland grästuvorna, men nu när den här sidan av trädgården börjar bli fin kommer jag klippa här oftare och gräsmattan bli lite tätare. Sen la jag på mer träflis och lät stigen fortsätta ringla sig fram runt gaveln på huset.
...och fram till lilla bergsknallen bakom huset. Här har jag precis röjt bort vildhallonsnår och högt gräs som gjorde platsen oframkomlig. Berget har putsats från tallbarr, tyvärr följde det med lite mossa också. Dotra hjälpte till att skura stenen med regnvatten. Här är det så trevligt att gå nu. Lite solcellsbelysning har stigen också fått. Nu kan man enkelt nå dammen från alla väderstreck och släpa vattenhinkar och gå med skottkärran.
Fynd gör man när man putsar bergsknallar. Här hittade jag en äkta Taklök som ju faktiskt syns nu när alla barr är bortsopade.
Klippstånds, Iris, Dagliljor, Myskmadra och Hostor
Längre bort i rabatten låter jag stå orörd. I ett pyttelitet hörn blommar Prästkragar så fint, en Malva, någon Toppklocka, rosetter av Fingerborgsblommor, Rödklöver, Ängskovall, Purpurklätt och några Praktbetonika. Helt självsådda. Jag tycker det är bra att ha ett sådant hörn i trädgården där naturen kan få sköta sig själv. En rugge brännässlor har jag också för fjärilarnas skull.
Ett gammalt tråg
Mitten på juli. Här har dammen fått mer sten som täcker dammduken. Nu börjar det ta sig. Ett gammalt trätråg som ropats in på auktion får agera liten övergiven eka vid stranden, man kan iallafall nästan tro det är en eka vid första anblick. Eller så ser man att det är ett tråg men det gör ju inget det heller. Det börjar bli mörkt på kvällarna nu. Redan! Jag önskar mig nu belysning i och runt dammen.
Så eftersom vi inte installerat riktig dammbelysning, jag tänkte mig några spottar, nån under vattnet och några över, så testade jag den här stormlyktan som går på batteri. Jag tycker att det blev ganska mysigt. Lyktan köptes förra sommaren på något sån där lågprisvaruhus. Den lyser jättemysigt med gult varmt sken och ser ut som en riktig stormlykta på håll.
Kanske är skillnaden inte så tydlig men här har vi kompletterat med sjösten i två olika storlek, det mesta ligger i vattenbrynet. Det ser väldigt fint ut undet vattnet med sjöstenen som lyser upp lite där. Granen fick en liten beskärning när vi såg att kvällssolen var där bakom och ville in. Visst ser det lite sagolikt ut där bakom. En liten stol har jag att sitta på och lyssna på vattnet som porlar. Otroligt rogivande faktiskt och jag börjar känna mig riktigt nöjd med mitt dammprojekt 😊
Det här är ju ingen badkatt. Djuren gillar annars också dammen. På morgonen är här fullt av fåglar, men ännu inga grodor. Kanske kommer de så småningom när ryktet om det lilla vattenhålet gått. Det stora dammhotet, katten jagar förmodligen grodor! och jag som vill ha grodor här. Kanske får det bli fiskar istället. De är ju under vattnet och kanske tar katta inte lika lätt fiskarna.
Det här blir sista bilden på dammen. Grävandet och planterandet fortsätter. Jag har lagt sjösten på botten av den grunda delen. Än måste planteringskorgarna döljas. Dammen har fått mygglarver och inte så lite heller. Ni kan se dom om ni tar på er glasögonen. Testade med en droppe diskmedel men hjälpte föga. Inser att jag nog ändå måste skaffa fiskar och så blev det. 4 små Blå Shubunkin, en typ av spräcklig guldfisk. Kanske måste jag nu också köpa en liten luftpump för att fiskarna ska få tillräckligt med syre. Kan inte leva med att de skulle dö av syrebrist. usch! Kanske måste jag också skaffa en större pump med bättre filter, jag har hört att fiskar smutsar ner mycket, de skiter väl såklart. Andra dagen med guldfiskarna har mygglarverna redan minskat i antal. De är roliga fiskar, de håller ihop i grupp och har utforskat dammens alla vrår. Tyvärr verkar de slutat gå på upptäcktsfärd och håller sig mest gömda på den djupa delen där de inte syns. Anledningen till att jag inte har någon bild på dem. En av dem har snabbt kommit upp till ytan för att äta fiskmaten jag slängt i. Nu jobbar vi på att få dem tama och mindre rädda.
Den lilla näckrosen har stuckit upp fler blad så än lever den. Så glad för min lilla damm och nu är det ju riktigt trevligt att titta ut från köksfönstret.
