Hälsingeträdgården i augusti

Kungsmynta och Pärlemorfjärilar

I jakten på min drömträdgård börjar vissa delar av den bli som jag vill. I år var det verkligen växtkraft där det tidigare varit lite ynkligt. Kanske var det gödslingen med ko och hästgödsel och hönspellets som gjorde skillnad. Jag har också använt mycket guldvatten och täckt med gräsklipp. Förra året grävde jag om några rabatter och jordförbättrade. Kungsmyntan blev riktigt stor i år och är nog min bästa fjärilsmagnet och så lättodlad den är! Humlorna gillar den såklart också! Note to selfe: Skaffa fler violer, speciellt styvmorsvioler. Pärlemorfjärilens larv lever av violer. En art letar upp violer efter den klättrat ner från Tallen där larven övervintrat och kläckts, andra arter lägger sina ägg direkt på violerna. Skulle det inte vara skönt för den lilla larven om det växte violer under tallen? 

Ja man skulle ju också ha en blomsteräng så nu har jag beställt från Impecta, fröer till sommarblommande nyttoväxter som gillas av humor och bin. Jag läste på och lärde mig att ta bort grässvålen i rutor 1x1 meter och så direkt på alven. Gör man så i några säsonger har man tillslut en hel liten blomsteräng. Kanske gör jag det. Några fler växter som fjärilslarver är beroende av är bland andra. Kärleksört, Brännässlor, Svarta vinbär, Ormrot, Taklök, Humle och Björk, beroende på vilken typ av fjärilslarv som ska mumsa där. De är ganska petiga fjärilarna med vilka växter de använder som barnkammare. Det är ju viktigt med vindskydd till fjärilarna också. Märker tydligt att de undviker mer dragiga platser i trädgården även om där finns växter de gillar som Kransveronika som de annars älskar. Vem vill blåsa bort liksom!? Nu när jag börjat bygga spaljéer av sly hoppas jag att trädgården också blir lite mer vindskyddad i väntan på att syrenhäcken ska återuppstå

Min planta Kungsmynta hade blivit riktigt stor nu så det var inga problem att gräva upp en bit av den och ta hem i hink till balkongen i stan. Jag ska testa att övervintra den i kruka.

Pionvallmo

Pionvallmo kan man odla bara för fröställningarnas skull. Jo jag lovar! Den var lätt att odla också. Fick fröer av en min vän Maria som jag slängde ut i den gamla potatislandet i maj. Det borde gå bra att samla fröer till våren. Jag ska testa.

...men de var ju vackra när de blommade i juli också!

Ringblommor

Så himla nöjd med Ringblommorna i år. Jag älskar Ringblommor, de doftar så gott och lyser upp så fint. Ätbara är de också! I höst ska jag samla fröer även från dessa och så nästa vår. Är nog dags att jag blir bättre på att fröså blommor och grönsaker. Blåklint till exempel vore roligt att ha, de gillas av fjärilar också.

Här i skuggan av äppelträden och snart min nya Klematis Paul Farges, planerar jag att göra en liten ramslökslund. Är ju lite rädd att de vackra vitsipporna som blommar fint här på våren och all Förgätmigej ska försvinna om jag börjar gräva bort grässvålen här, men min erfarenhet säger mig att ju mer jag gräver ju fler växter flyttar in eller flyttar ut och växer ännu bättre någon annanstans. Dessutom är det lite trist här under äppelträden på sommaren....och en annan sak, äppelträd är inte så glada i en kvävande gräsmatta under kronan.

Höstens höga blommar nu

Septembersolros

Septembersolros så tacksam och enkel att dela och flytta och få fler av. Breder ut sig om den får lite ny jord och näring, men den växer även om man svälter den det har jag märkt. Förra året grävde jag upp några stjälkar och medföljande rötter och flyttade längre bort i rabatten. I år hade de minst fyrdubblat antalet stjälkar. Det är fint att ha samma sorter på flera olika ställen i trädgården. Det ger harmoni.

Trädgårdsrutan Elin är nästan 3 meter hög där hon vajar i vinden

I rabatten med alla höstens höga växer också Stjärnflocka, en klar favorit hos både mig och insekterna. 

Där växer också Kransveronika, Plymspirea och Rosenflockel som snart ska slå ut. De planterades i höstas. men har tagit sig ganska bra tycker jag som är glad de överlevt.  Det blåste den här dagen som ni ser. En ganska blåsig rabatt det här, därför planeras en spaljé här bakom också. Syrenhäcken är lite klen här också, 

Jag har planterat fler Stjärnflocka för att de ska återkomma på fler ställen. I lite nya kulörer. Men! nu får det snart vara slut på inköp av plantor som jag redan har. De kan gott få växa till sig så jag senare kan dela dom eller på annat sätt föröka dom. Man måste ha tålamod med sin trädgård om man inte ska lägga ner en förmögenhet. Byta plantor med sina vänner är också smart. Nu när min egna trädgård har vuxit till sig kan jag börja dela med mig av mina plantor och det är verkligen roligt att få ge bort blommor.

Stormhatt

I mormorsrabatten har snart Fingerborgsblommorna gjort sitt men istället är Stormhattarna så fina och blå. Ja nog är hela min trädgård snart en mormorsrabatt för ju mer jag gräver ju fler självsådda Fingerborgsblommor prästkragar och Aklejor, purpurklätt med flera dyker det upp och jag älskar min vilda trädgård som hela tiden bjuder på överraskningar. Mycket tack vare Berit som haft trädgården innan mig sen 60-talet och nog planterat en hel massa perenner, bienner och sommarblommor. Som förra veckan hittade jag en Alpvallmo vid tomtgränsen mot skogen och Penningblad växte helt plötsligt i rabatten. Men det är ju tack vare att jag är så lat jag hittar så många blommor i trädgården. Jag har helt enkelt inte hunnit rensa bort dom. Många andra perenner man köper i handelsträdgården står ju där de står och det kan ju vara lite tråkigt.

Penningblad

Alpvallmo

Man tager vad man haver sa en fattig flicka när hon hittade en ledsen Praklysing under granen och flyttade den till det stora hålet i rabatten. Sen vattnade hon. Mycket. Här borde den ju ta sig. De brukar ju ta sig ganska rejält.

Pytta

Min mamma ville jag skulle ta hem en planta Pytta från handelsträdgården, dom är riktigt söta. Så när vi kom hem såg vi att det redan växte små Pyttor i rabatten. Den där rabatten som gör lite som den vill. Men det gör inget! Nu har jag många Pyttor att föra samma i en gemenskap.

Astilbe och hustomten. Astilbe går bra hos mig och behöver inte krusas.

Vår vilda fauna

Renfana tycker jag är en toppenbra snittblomma som står sig länge i vas eller ännu bättre i en gammal hink. Jag har inga på tomten men jag plockar vid vägkanten och det är ju fjärilarna på min täppa lika glada för.

Andra vilda blommor som är så välkomna är Mjölkörten eller Rallarrosorna som jag är van de heter. Rallarrosorna blommar i juli-augusti hos mig.Växer å trivs vid skogsbrynet bakom huset. Visst är de underbart vackra när de växer i stora bestånd i gläntor i skogen. Så glad jag har dom för det är inte mycket annat som blommar bakom huset. Ju fler vilda blommor man har i sin trädgård ju fler pollinerare och andra nyttiga insekter får man, de är ju liksom skapade för varandra, djur och växter i vår vilda fauna.

Vildhallonen trängs med Rallarrosorna i skogsbrynet och det ska man ju vara glad för. Jag är iallafall glad för allt gott som går att äta. Nu är det så att dom sprider sig som ogräs, men de är faktiskt...oftast ganska lätta att dra upp med handkraft om man sätter på sig ett par arbetshandskar. så jag sparar dom som växer som en häck mot skogen.

Ingrid Bergman så fin och röd

Andra inte så vilda blommor är mina rosor

Tyvärr var hon inte lika fin efter hällregnet som kom i Hälsingland för några veckor sedan, det förstörde de stora rosorna, men nya knoppar är på gång för Ingrid Bergman blommar ända fram till frosten.

Dammen

I dammen har näckrosen tagit sig bra och fått många nya blad. I rabatten runt dammen blir det frodigare för var dag. Eftersom det bor guldfiskar här planeras det för hur de ska tas upp och hem över vintern, någon gång i september innan det blir för kallt och de går i dvala. Även näckrosen ska få följa med hem eftersom jag dumt nog valde en sort som tydligen var lite svår att övervintra i dammen. men! Jag tror min fiskar blir glada om deras nya miljö i akvariet liknar lite dammens med samma växter. Sen får vi se om näckrosen kan överleva i mitt akvarium men jag har läst att många har näckrosor som frodas i akvarium.

Det blir nog inte alls som jag planerat för här vid dammen där jag tänkt ha mest gröna bladväxter som Hostor och ormbunkar med Myskmadra som undervegetation, Iris och Daglilja som blommar. Ja och Klippstånds som blommar på hösten. Nu har här plötsligt en massa annat fint flyttat in som jag tror är styvmorsvioler, Malvor, en hel drös av digitalisrosetter och prästkragar har planterat sig själva och det är ju bara supertrevligt och tänk vad humlor och fjärilar ska bi glada!.Det blir en någon mer vildare look på rabatterna här men det är helt min stil.  Det blir verkligen intressant se hur det växer nästa sommar. 

Enkla spaljéer av Rönnsly

Jag har haft stora problem och huvudbry med vilken typ av spaljé jag skulle sätta upp här för att täcka för hålet in till mitt privatliv. Jag ville klä in den med en snabbväxande klätterväxt, det går ju oftast snabbare få insynsskydd på det viset. Tillslut bestämde jag mig för att bygga en spaljé av sly från tomten och skogen här bredvid och klä in den i skogsklematisen Paul Farges också kallad Summesnow. En sån här spaljé är ju enkel att göra av pil eller sly man kanske röjt på sin tomt. Det vet jag nu eftersom jag gjort det två gånger. Det går snabbt för en som jag som inte har tålamod, den är också billig. Nästan gratis. Den här gången tog jag ett gammalt knippe pilgrenar jag köpt på Ikea för många år sedan och flätade in. De tjockare grenarna, eller de är snarare små miniträd som röjts, användes som stolpar och grävdes ner i marken med 40-50 cm avstånd. Det är ju valfritt hur tätt man vill fläta in grenarna. Här behövs nog dubbelt så många tycker jag. 

Här bakom trädgårdslandet syns min andra spaljé som jag en annan sommar gjorde helt av rönnsly. Den är inte lika hög men ger ändå tillräcklig vindskydd till landet. Perfekt att låta ärtor klänga på om man vill odla såna. 

Som ni ser står grannens hus nära tomtgränsen och nu när den härliga syrenhäcken är kapad är det ingen mysig ombonad känsla i trädgården. Dessutom blåsigt och det gillar inte mina fjärilar. De kommer ändå såklart...till de mer vindskyddade delarna av trädgården  Som trädgårdslandet. Jag gillar att spaljén smälter in bland växter och träd i trädgården. Eftersom den är väldigt hög och jag surrat fast några av stolparna i äppelträdets krona. Jag skulle tro att den riskerar att blåsa omkull annars. Flätar man tätare blir det även ett insynsskydd och vindskydd på vintern och när Paul Farges slingrats sig in i spaljén blir den ännu tätare. Det bästa är att det blommar fint av en massa små vita blommor från juli till ändå in i september.