Grindstolpar av tallen på tomten

Det tog ett par år men nu är grindstolparna på plats vid den bakre ingången till trädgården. Nästa sommar ska här bli en dubbelgrind som jag också tänkte bygga själv. Det är något väldigt tillfredsställande med att skapa något själv och i min trädgård gör jag precis som jag vill och det gör inget om det inte blir perfekt. Det här är enda stället att komma in med bil så därför måste det vara brett mellan stolparna. I den här delen av trädgården är det inte många rabatter utan mest träd och buskar men så småningom ska det bli fint här också. En grind mellan stenmurarna här kommer att rama in trädgården fint tror jag och ge en mer ombonad privat känsla.

Ja för två år sen sågade vi ner en av tallarna i trädgården som ändå behövde tas ner innan den blev för stor. En ganska rak och fin stam hade den och jag kunde riktigt se framför mig hur den skulle bli fin som grindstolpe. Jag och min vän Maria hjälptes åt att barka stockarna. Min snälla granne Janne instruerade oss i barkning. Inte ta bort all bark på en gång, då kan stockarna spricka när de torkar.

Efter att stolparna fått ligga på tork under ett års tid behövdes lite finputsning. Det var ett riktigt roligt jobb för nu var de ju nära att bli grindstolpar. Under den sista barken som satt kvar hade insekterna redan börjat bygga bo så nu var det hög tid att iordningställa dem.

Tillslut tog jag fram slipmaskinen, det var ganska effektivt för att få bort de sista resterna av bark. Den och stora kniven. I mitt förråd kan man hitta alla möjliga hopsnickrade verktyg.

När stolparna var släta och fina och all spår av bark borta fick de en omgång med tjära. Två omgångar faktiskt. Sen fick de torka i vedboden, de råkade visst stå där över hela vintern och halva sommaren medans jag funderade på hur de skulle förankras i marken utan att välta när den tunga grinden hängs på. De stod där länge nog för att Koltrasten skulle bygga bo och lägga ägg på en av dem.

Det skulle ju grävas gropar också på rätt avstånd, samtidigt som en annan gräver rabatter. Det visade sig vara uteslutande sand och några stora stenar där stolparna skulle ner. Nu står de fastkilade mellan stenar och hårdpackad sand. Vi får se hur det går. De borde ju inte ruttna lika fort när de står i sand tänker jag. Fördelen med att inte gjuta fast dem i cement är att de är lätta att byta ut när de så småningom ruttnar.

På återseende nästa sommar när grinden ska byggas och blommor planteras.

Höstpynt på balkongen

Nu är det dags att göra lite mysigt i det tråkiga höstvädret, men inte orkade jag åka iväg för att köpa höstblommor och annat. Skogen är ju däremot full av snyggt pynt. Den lilla pumpan har jag odlat själv, det skulle egentligen bli en jättepumpa men jag hann inte vattna på kolonin. Äpplena är köpta men resten är från skogen. Har man en skogsträdgård kan man hitta det mesta bakom huset! Jag har plockat mossor, gräs med prydliga ax, grenar med gula höstlöv, smällbär, lingonris, liljekonvaljbär, röda nypon, berberiskvistar, ormbunkar, kottar och rönnbär. Vass plockade jag nere vid sjön och Ikea har billiga lyktor!

Det här har självsått sig i blomlådan och blommar fortfarande så gulligt, men det var en månad sen som Pelargonerna togs in.

Det finns väl få så tacksamma som Kungsmyntan eller Oregano. Blommar än i november här i Uppsala och även dessa självsådda i mina blomlådor på balkongen. Det är en härdig växt så jag förväntar mig den växer där även efter vintern. Det är ju perfekt kunna gå ut på balkongen och plocka kryddor. En annan  krydda jag har på balkongen som trogen tjänare är gräslök. Nu gör jag också ett försök med timjan, citronmeliss och persilja. Det senare tror jag inte kommer överleva vintern.

Pelargonerna var som finast precis innan frostnätterna kom. Jag hann i alla fall ta in dem och nu står de i varsina krukor i mina fönster.

Blommorna och de flesta bladen har ramlat av men nu kommer det nya blad. Jag sköter dem som vanliga krukväxter då jag inte har något svalt utrymme att ha dem i.

Vinterträdgården i Hälsingsland

Ba älskarn! Lika snygg på vintern och nu har den tillslut också fått sin blå färg som jag väntat på hela sommaren, Den blå Bolltisteln. Den kommer bli så fin som sambo till rosorna som flyttar in nästa sommar. Den var ju superenkel att så också hemma i fönstret. Blommade första året här, det var ju också en väldigt varm sommar, dock inget regn så det var nog därför plantorna inte blev så höga.

Å tänk att en liten ros kan vara så vacker under snön efter flera frostnätter.

Ringblomman är en annan bra snöblomma. Kämpar på där under. 

Första snön kom sista oktober här i Stråtjära Söderhamn 2018. Snön ligger som ett skyddande täcke över hela trädgården nu. Många månaders väntan till april när spaden kan sättas i marken nästa gång och mina trädgårdsdrömmar kan komma lite närmare sitt mål.

Nya rabatten nästan gratis

Här började planerna för en vackrare utsikt. Mellan stubben och svarta vinbärsbusken skulle en rabatt anläggas, men det tog 3 år innan jag kom till skott. När man har en ny trädgård behöver man några somrar på sig att känna efter hur man vill ha det i trädgården. Från början fanns här två vinbärsbuskar en gul rosbuske, en jättevallmo och en övervuxen stenhäll. Däremellan var det gräsmatta och ett jäkla sicksackande med gräsklipparen.

 

Här bredvid brukar vi också ha vår sittplats eftersom det är den soligaste och finaste platsen på sommaren och här vill jag vara omringad av doftade blommor och surr från humlor och bin.

Trädgården i slutet av maj

På andra sidan sittplatsen fanns redan en stor fin rabatt runt en stor sten. Den behövde bara göras lite större för att få plats med alla växter jag vill ja.

Här skissades på den nya rabatten under vintern. Det blev inte riktigt så här, men det är ändå skönt att ha en ungefärlig plan att utgå ifrån. Den kanadensiska rosbusken Rosen Louise Bugnet skulle i somras få flytta hit men det blev aldrig så. Nästa år nytt försök...

Frösådd i köket

 ...och i januari redan började jag driva upp små plantor i köket. Jätteverbena, Bolltistel, Lavendel, Cikoria, Fingerört och Anisisop. Frön kostar inte många ören och byttor att odla i hittar man i köket sitt. Lysrören är vanliga billiga som finns på typ Biltema. Behövs inte särskilda växtlampor. I höst hoppas jag kunna ta frö från plantorna om jag behöver fler. Förhoppningsvis fixar de spridningen själva.

Nyanlagd rabatt

 I april grävdes rabatten och jordförbättrades med kompost gräsklipp och gamla löv. Första helgen i maj några säckar jord och kogödsel därefter kunde det planteras. Genom att använda gamla löv och sånt spar man på jordsäckar att släpa hem. Ändå blev det 10 säckar. Det underjordiska livet har snart förvandlat löven till fin mylla. Stubben har barkats och jag tycker den blev jättesnygg. Den övervuxna stenen rengjordes från ogräs och mossa, jag gillar mossa på stenar men nu var det mest ogräs.

Allt jag odlat i köksfönstret täckte inte den här stora ytan då plantorna fortfarande var så små. Därför flyttade jag hit andra små plantor som växer i trädgården. Sådant som självsått sig. Det blev massa Blågull och Fingerborgsblommor. Sen strödde jag ut frön av Pionvallmo, Slingerkrasse, Blåklint och Rosenskära. På så sätt tänkte jag att rabatten skulle bli relativt fyllig redan första året. Andra året behövs inte sommarblommorna då perennerna brett ut sig.

Då jag inte kunde vara där för att vattna kunde jag bara hoppas på regn. För att minska uttorkning av jorden täckte jag rabatten med hö. Det visade sig att det blev rekord i den torraste och varmaste maj månad på en hundra år sisådär, men som tur var har jag supersnälla grannar som vattnade åt mig. Det var verkligen helt otroligt snällt och starkt gjort eftersom jag inte har vattenslang utan bara vattentunnor, som dessutom torkade ut så min granne fick släpa vattenkannor från sin egna brunn. Som tack för hjälpen grävde jag en rabatt åt henne...fast det hade jag gjort ändå för jag gillar sånt och jag gillar min granne.

blommande Blågull och Digitalis

När jag kom tillbaka till torpet i mitten av juni hade rabatten blivit så här fin. Blågull och Fingerborgsblommor blommar. Blåklint överallt. De har lyckats ta sig upp genom höet men inte börjat blomma än. Rosenskäran hade inte tagit sig så bra men det är nog mycket torkans fel. Blåklint verkar vara en toppenbra torparväxt. 

Anisisopen blommade faktiskt också till min lycka. Hoppas den ska blir stor och fin innan sommaren är slut och hoppas den ska överleva vintern. Anisisop verkar vara en lätt perenn att driva upp från frö under vintern. Den var ganska trögstartad och var så liten så liten innan den blev utplanterad, men sen satte den fart.

En vecka senare var det så här fin utsikt bakom soffan. 

Pionvallmo så enkel och vacker

Oolala så bra det blev i nya rabatten! Jag bara slängde ut frön jag samlat från mina Pionvallmo förra hösten, De första fröna fick jag av min vän Maria. De är så enkla och bra och kommer nog åter om de tillåts fröa av sig. Här blandade med Blåklint. Nu inser jag att jag inte bloggat något på nästan hela sommaren. Jag var nog upptagen med annat och hann aldrig slutföra mina inlägg. Nu i november när kvällarna är mörka och kalla finns tid att sitta vid datorn.

Den här nya rabatten ska egentligen bli en rosrabatt men så långt har vi inte kommit än. Sommarblommor är ju perfekta och billiga att så för att fylla ut till en får råd att köpa de där fina rosorna. En nackdel med Blåklint och Pionvallmo är att de kan se skräpiga ut på sensommaren när de blommat klart. Men..misströsta ej! De är superenkla att dra upp när man tröttnat på dem.

Så vackra de är i alla dess färger, storlekar och former. En överraskning varje gång då de får oväntade färger. På bilden syns också Jätteverbena. Här nedan kommer en massa foton på 2018 års alla varianter av Pionvallmo.

En violett Pionvallmo tillsammans med Blåklint och Anisisop.

En röd fylld Pionvallmo med lite fransiga blomblad. Nedanför skymtar min dotters ros Ingrid Bergman.

Sommarminnen från trädgården 2018

Så fint det blev i nya rabatten när Fingerborgsblommorna blommade och frökapslarna från vallmon stod som prydnader här i slutet av juni. Inte mycket hade växt upp här om det inte vore för min snälla granne Yvonne som vattnade i maj när solen gassade och regnet lyste med sin frånvaro. 2018 var den torraste och varmaste sommaren i mitt liv, undrar hur nästa blir?

Men tänk att buskrosen trivdes trots uteblivet regn. Naturen är helt fantastisk! Vilken sorts ros är detta? Jag har ingen aning...

En Koltrast hade byggt bo ovanpå en av mina blivande grindstolpar som stod på tork i vedbon. Vedbon är väl inte så välbesökt sommartid av oss andra.

Bakom huset hade ett rådjur börjat smyga omkring och beta ner Rallarosorna i skogen. Första sommaren jag såg ett rådjur här. Börjar de traska in på tomten och äta av mina perenner vet jag inte vad jag gör. Än så långe har jag varit befriad från både rådjur och mördarsniglar.