Askan ska på vägen

 Ett

Två

Tre

Ett två tre, askan ska på vägen. Här körde vi fast igår kväll när vi kom. Grannen kom ut med sand så vi kom upp för backen, men min sand är ju slut nu, kanske grannens också. Vägsaltet även det, men så googlade jag som vanligt mitt problem och ser att vedaska går att använda som halkbekämpning. Tur att jag sparat askan från förra helgen, två små hinkar aska blev det att lägga på isen. Blir strävt som sandpapper att gå på. Vi får se vad bilen säger om saken. Helt klart är att vi fotgängare går säkrare. Nu ska all min aska sparas till vinterns halkbekämpning! Tänk så mycket lättare att bära runt på också än den tunga sanden.

Ni kanske har hört att aska kan innehålla en hel del tungmetaller och speciellt kadmium som vi människor samlar på oss om vi äter grönsaker som tagit upp metallen. Det kan ge benskörhet och kanske även cancer. Så därför säger de vise att aska ej ska läggas i trädgårdslandet. Jag brukar ju lägga det under bärbuskarna men man kanske ska vara lite restriktiv. Vi tjejer ska  vara speciellt försiktiga eftersom järnbist som vi envisas med att ha ökar upptaget av kadmium!
En länk om kadmium:  http://ki.se/imm/kadmium

Annars är ju vedaska ett gammalt beprövat husmorsknep för att få bättre skörd i trädgården. Den innehåller även många nyttigheter, till exempel kalium och fosfor som många växter vill ha och det höjer PH-värdet som när man kalkar. Det vill säga askan är också bra för gräsmattan, men precis aska ska man verkligen inte ge till surjordsväxter som Rododendron. På vägar gör askan däremot ingen skada och är dessutom mycket bättre för miljön än vägsalt.